Utsikten från vår balkong över hamnen och farfars båt.
Båten i hamnen.
På onsdagsförmiddagen begav vi oss glada i hågen iväg på delfinsafari och bad tur...
...Teo hjälpte farfar att styra...
...Teo hjälpte farfar att styra...
...allt kändes bra tills vi kom en bit ut till havs. Calle började mista färgen i ansiktet och antog en grönvit nyans och jag började också känna av vågorna. Efter ett tag så somnade Teo (vilket var tur). Efter någon timme hade vi kommit så nära land igen så dyningarna inte var lika höga och magsäcken hamnade på rätt ställe igen. Vi ankrade och tog världshistoriens skönaste dopp. Jag har full förståelse för de som hoppar i vattnet om de blir tillräckligt sjösjuka! Hua!
Så här mådde vi!
På kvällarna åt vi middag tillsammans och Teo som längtat efter farfar så länge njöt i fulla drag av uppmärksamheten!
Myyys!
Min "faffa"!
Att låna farfars hatt är kul...och snygg blir man!!!
Mammas solbrillor måste också testas ca en gång i timmen :)
På måndagen hyrde vi bil och åkte till Maspalomas öknen. Det är mäktigt med öknar tycker jag, speciellt eftersom denna ligger så att man har havet bredvid. Vi gick en bit efter stranden och hamnade i området för naturalisterna :) Teo blev speciellt intresserad av en man som vi mötte på stranden med piercing. "AAJJJJ MAMMA ONT"